Mr Depp, den ensamma mannen i det fina huset. Så mycket tragik det kan finnas i en enda männsikosjäl! Så mycket sorg och svarta dagar. Jag önskar ingen människa få uppleva allt det hemska du gått igenom.

Du hade tåren liggande i ögonvrån, ville bara att jag skulle gå. Lämna dig ifred med din nattsvarta sorg. Jag strök dig på ryggen. Du ryckte förskräckt till.

-Lämna mig nu! Jag vill äta min smörgås och sen ta piller så jag får sova, sa Mr Depp med skrovlig röst. Rör mig inte mer nu, jag börjar bara gråta igen. 

Tårarna rann över, ner på kinden.

Jag ville så gärna ge honom en kram, vågade inte närma mig mer, inte just idag. En lätt strykning på skuldran, du tillät inte mer. En annan dag, kanske?